Landsbygdsutveckling - en överlevnadsfråga

Den svenska landsbygden har jämsides och som en konsekvens av industrialismens utveckling och rationaliseringar, genomgått omfattande förändringar. Hela denna utveckling har gjorts möjlig genom tillgången till stora mängder mycket billig energi i form av fossila ej förnyelsebara energislag. Industrialiseringen av matproduktionen har gjort det manuella jordbruket olönsamt och drivit på urbaniseringen av Sverige. Denna våg av migration från landsbygd till tätorter och städer, finns också i fattiga länder med svag infrastruktur och outvecklad industrisektor, där deras urbana centra ej kan absorbera de från landsbygden flyttande människorna och ge dem utkomst. Detta i sin tur ger upphov till flyktingströmmar från fattiga länder till rikare. Bakom denna omflyttning och omdaning finns en av billig energi driven utveckling, en utveckling och tillväxt som ekologiskt ej är hållbar och leder till utarmning och klimatkatastrof. Konsekvenserna för den svenska landsbygden är väl kända: Den svenska jorden brukas av ett fåtal människor och vi ser att denna produktion är kraftigt fossilberoende. Självförsörjningsgraden har minskat snabbt de senaste decennierna, sedan Sverige kom med i EU. EU-medlemskapet med dess regelsystem och bidrag har lett till utslagning av många jordbruk och också gjort svensk matkonsumtion beroende av att minst lika stora arealer utanför landets gränser tas i anspråk för den svenska matvarukonsumtionen, som den uppodlade ytan i Sverige. Denna utveckling är inte hållbar och i ljuset av denna analys skall Vänsterpartiets landsbygdspolicy ses. Den policy som presenteras är början på en politik som har sitt syfte att ge bättre förutsättningar för exempelvis ökad matvaruproduktion, och så småningom fossiloberoende och koldioxidneutral verksamhet. Landsbygden måste i längden återbefolkas för vår gemensamma överlevnads skull. Utan tillgång till billiga fossila bränslen, fordras sannolikt andra typer av mer arbetsintensiva produktionsmetoder. Den politik som skall föras syftar till att underlätta den transition från fossilberoende livsstil till klimatneutral långsiktig överlevnad som är nödvändig. Förutom de förslag som finns i plattformen så skulle ytterligare ett antal förslag kunna underlätta denna transition. • För det första skulle ett grundavdrag på ex 100.000 kronor underlätta för de människor som vill skapa hållbar verksamhet inom exempelvis jordbruk och skogsbruk. • Framtidens eko-jordbrukare behöver utbildas. Folkhögskolorna skulle kunna få dessa uppdrag att utbilda de människor som vill etablera sig på landsbygd. Kurser i Eko-bruk, skonsam skogshantering mm, skulle bli en ny växande verksamhet för folkbildningen och företagsetablerandet på landsbygden. • Med ökad inflyttning till landsbygden så bör också nya boendeformer prövas, ekobyar, kooperativa verksamhetsformer, miniurbana boendemiljöer kommer att växa fram. • Sparkassor och generösare kreditgivningssystem kommer att behövas för att ackumulera och ställa kapital till förfogande. Bankernas välde över penningekonomin måste förändras så att den kommande transitionen underlättas. Vi kan se framför oss en utveckling, en återflytt till landsbygd och de basala näringarna. De jordbruksytor som lagts ner, kommer med nödvändighet att åter behöva öppnas för livsmedelsproduktion. De senaste 100 åren har utvecklingen gått från landsbygd till megastäder, frånkopplade från basala näringar som jordbruk och skogsbruk. Detta har möjliggjorts pga tillgång till billig energi, tekniska inovationer, automatisering, maskiner mm.. Av klimatskäl är detta inte hållbart. Man kan anta att de flesta bygder, regioner och länder i framtiden kommer att få ansvara för sin egen livsmedelsproduktion, ansvara för en högre försörjningsgrad. Det är oundvikligt att världens länder och produktionssystem har att anpassa sig till de planetära begränsningarna. Den politik som skall föras då det gäller den samhälleliga utvecklingen har att i alla aspekter av samhällsbyggande, att ta hänsyn till de ekologiska begränsningar som vi med all tydlighet redan kan se existerar. Partiets plattform kring landsbygdsfrågor, har sitt ursprung i denna insikt. Plattformen och dess förslag syftar till att stärka möjligheterna att bo kvar på landsbygden, att utveckla verksamhet på landsbygden och att gynna en återflyttning till landsbygden. I den plattform som kommer att presenteras finns ett 80-tal förslag för att stärka utvecklingen på landsbygden. Den berör infrastrukturer i form av järnvägssatsningar, servicepunkter runt om i landet där myndigheter kan samverka på kontor för samhällsservice även i glesbygd, skogen som resurs och som källa för biobränslen, förslag på förändring av regelverk som berör LOU, för att underlätta upphandling av lokalproducerade och ekologiska produkter. Plattformen berör också glesbygdens rätt till sjukvård, tandvård, ambulans, räddningstjänst mm. Bredbandsutbyggnaden måste ta ytterligare fart för att småföretag inte minst skall kunna fungera på landsbygden. De gröna näringarna behöver utvecklas, vilket också beskrivs i plattformen. Mineralskatt, intrångsavgifter (bygdepengar), vattenkraftspengar tas också upp, och bör kraftigt höjas så att delar av dessa avgifter kommer landsbygden till godo i form av exempelvis infrastruktursatsningar. Plattformen kommer snart att finnas på partiets hemsida, så läs den.