onsdag 25 april 2012

Reflektioner över skolfrågan efter möte i Kramfors 24 april.

Ja skolfrågan har en lång historia, som började i fjol med ett radikalt förslag från dåvarande skolchef, som jag förmodar är välbekant. Så småningom modifierades förslaget, men lösningen som då lanserades av S i huvudsak gick ut på nedläggning av 2 högstadieskolor, samt Docksta och Lugnviksskolorna. V framförde under senare delen av hösten ett alterantivt förslag som gick ut på att spara högstadiet på Högakustenskolan, och göra om den till en 1-9 skola. Vårt förslag innebar att Docksta skulle läggas ner, men också Lugnvik och Torromsskolorna, som i stället skulle rymmas i Herrskog. Vi föreslog även nedläggning av Ytterlännässkolan, och sammanslagning av den skolan med Gudmundrå. Effekten i Kramfors på Gudmundrå och Ådalsskolan skulle då bli mer hanterbar då det gäller att få rum, och Höga Kusten skulle kunna behålla sin högstadieskola, så länge det kan vara motiverat. V-förslaget skulle givit c:a 7 milj i besparingar, och s-förslaget 8-9 miljoner. Enligt dåvarande skolchef skulle de räcka för att slippa varsla lärare. I princip har det funnits en enighet hos S, mp och v om nedläggning av Docksta samt Lugnvik till att börja med, samt att åtgärda högstadiestrukturen, och man kunde ha börjat med Ytterlännässkolan. Men förhoppningarna om en bredare anslutning från oppositionen gick över styr i december, och då valde S och kommunstyrelsens arbetsutskott inför ett avgörande i fullmäktige i december att i stället för att gå vidare, i stället dra tillbaka frågan helt från dagordningen i decemberfullmäktige. Vi menar att detta var olyckligt, då vi kunde förutse nuvarande situation. Samtidigt fanns det också en folkomröstningsrörelse, som krävde ett omtag i frågan, och ett uppskjutande av beslutet ett år under utredningstiden. Beslutet blockerades sålunda av folkopinioner, och av en opposition som under inga omständigheter var beredd att bidra till ett beslut, som skulle kunna innebära en förändrad skolstruktur redan hösten 2012. Vad är lösningen nu då? Vi kan ju inte bryta mot skollagen. Sedan alla möjliga besparingar är gjorda så måste ju ändå medel skjutas till för att skolan skall kunna drivas på ett lagenligt sätt. Något annat är inte möjligt. De som valde, bland andra S, att skjuta på processen, måste också visa på en lösning nu, en lösning som inte drabbar barnen. Sedan måste den skolutredning som nu är på gång resultera i en öppenhet och kompromissvilja, så att barnen kan få en skola med tillräckliga resurser. Faktasamlande i all ära, kvalitetssäkring av beslutsunderlag i all ära, men det behövs en lösning i höst!

Vapenexport och klädsam tystnad

Svensk vapenexport slår nya rekord. I dessa dagar är vi bekymrade över vissa nationers expansion på den militära arenan. Vi bekymrar oss för den internationella vapenhandeln. Det är kanske att kasta sten i glashus. Vår försvarsindustri, som numera till största delen har utländska ägare, producerar militära vapen och vapensystem, som är synnerligen gångbara på världsmarknaden. Vi säljer per kapita mest i hela världen, Mest säljer vi till Thailand, Saudiarabien, Indien, Pakistan och Storbritanien. De 4 först nämnda kan väl knappast kännetecknas av det vi eftersträvar, fredliga och/eller demokratiska. Således inget nytt under solen. Sedan 80-talet då Palme avslöjades med att sälja luftvärnskanoner till Indien och mutor i samband med detta, så har den svenska vapenexporten pågått och pågår även till mer eller mindre krigförande och icke-demokratiska nationer. Diktaturer är faktiskt sveriges främsta kunder! En klädsam upprördhet kan noteras bland ledande politiker i regeringspartierna, och en klädsam tystnad breder också ut sig bland tidigare exportregering, dvs den socialdemokratiska. Förnekandet tar fart, men avslöjas rätt snart, som lögner. Lögner och halvsanningar, vapenfabriker i Saudiarabien, avtal som bör hållas mm. Och nu senast bergrum i 20 miljardersklassen. Så länge som vi bygger svensk välfärd delvis på försäljning av vapensystem, så kommer vi att hamna där, i förnekandet, i skumraskaffärerna. Världen behöver inte fler vapen. Världen behöver fred.