fredag 30 april 2010

Klimatsmart politik

Igår så arrangerade vänsterpartiet ett möte på Babelsberg kring lokal miljöpolitik bland annat. Jonas Sjöstedt från Umeå, med 11 års erfarenhet av miljöarbete i Europaparlamentet inledde och gav en översikt över de klimatförändringar som vi är mitt uppe i. Han redogjorde också för de RÖD-GRÖNAS miljöpolitik, som har fokus på förändring, kollektivtrafik, järnvägssatsningar, energibesparingar i allmännyttans bostäder bland annat. Rot-avdraget kommer också att användas för att i gamla hyreshus skapa energisnålare boende. Christina Höj Larsen från Härnösand, riksdagskandidat och humanekolog berättade om miljötänkande då det gäller planeringsarbete på kommunal nivå. Hon pekade tydligt på genderperspektivet också då det gäller koldioxid-utsläppt: män i stora bilar släpper ut mer koldioxid än kvinnor och barn. Tomas Larsson från Undrom talade om begreppet nerväxt, dvs att vi i framtiden får vänja oss vid lägre konsumtion, kanske mindre resande och att värdera andra aspekter i livet än ständigt ökande konsumtion. Han är också engagerad i vindkraftsprojekt. Vindkraften expanderar kraftigt i Sverige, men vi är fortfarande långt efter länder som Spanien och Danmark till exempel. Vindkraftsparker kommer att byggas i västra Sollefteå, och just vindkrafts-el borde vara något som våra kommuner skulle kunna satsa på i omställningsarbetet.

Ett 40-tal personer deltog i mötet och efter anförandena så följde en engagerad diskussion. Hur förändrar vi vår kommun? Vilken politik skall föras? Transporter(minskad privatbilism, ökad kollektivtrafik), boende (energisparåtgärder, klimatanpassning), energikonsumtion (grön el, vindkraft, vattenkraft, mindre fossila bränslen) och mat(ekologiskt och lokalproducerat) är de områden som måste genomgå förändring, för att en hållbar utveckling skall bli möjlig.

onsdag 28 april 2010

Mitt inlägg i den allmänpolitiska debatten 26 april

Vi skall bygga världens bästa välfärd

Det finns mycket att diskutera och debattera dessa dagar. Den borgerliga retoriken till exempel.

Begreppet arbetslinjen , som kan tolkas på detta sätt: åt de som har skall vara givet, åt de som inte har skall ej heller något givas.
De som inte har arbete skall inte heller ha rätt till bidrag, utan där skall bidragen stramas åt, ersättningarna sänkas och tidsbegränsas, sjuka skall arbetsprövas till jobb som inte existerar eller som de inte klarar av pga bristande hälsa exempelvis. Skattesänkningarna som bedrivs gynnar framför allt de som tjänar bra och har arbete, jobb-skatteavdrag kallas det. Skillnaderna mellan de som har välbetalda jobb och de som inte har det ökar, sämst går det för arbetslösa, sjukskrivna och pensionärer i alliansens Sverige.

Ett samhälle som får ökande klasskillnader är ett samhälle som i längden inte kommer att må bra. Mycket i retoriken kring arbetslinjen känns som tvång och bestraffning. Arbetslinjen skall innebära en självklar rättighet till arbete, för de som nu står utan arbete, om förmågan till arbete finns.

Det gäller inte minst ungdomar, där vi i Sverige har en betydande ungdomsarbetslöshet, och där regeringen inte lyckats. Det gäller också många andra grupper, det gäller också integrationsarbetet, där regeringen inte heller lyckats. Samhället måste ta en mer aktiv del i arbetet att skapa förutsättningar för arbete, mer utbildning, mer introduktionsjobb, göra det lättare att anställa.

Den enskilt viktigaste åtgärden som många företagare upplever skulle vara rekryteringsbefrämjande, är slopande av arbetsgivarinträdet vid sjukdom. V föreslår i sitt näringspolitiska program just detta.

Begreppet utanförskap: Enligt alliansens polemik är det fråga om folk som är sjukskrivna, förtidspensionerade och arbetslösa. De befinner sig i utanförskap. Jag känner flera i dessa grupper, som är sjukskrivna, arbetslösa och pensionerade. Inte tycker jag att de befinner sig i utanförskap. De befinner sig i ett samhälle som bör ta hand om alla människor, de befinner sig i ett system som borde behandla alla med respekt oavsett förmågor, sjukdomar eller olika handikapp. Vi har byggt ett samhälle som skall inkludera alla sorters människor i olika faser i livet, med olika förmågor och behov, just för att de inte skall definieras att de befinner sig i utanförskap.

Det är dags att skrota begreppet utanförskap! Vi vill ha ett samhälle som inkluderar alla!

Alliansens privatiseringar och utförsäljningar: av skolor, vårdapparat, apoteksväsen, utförsäljning av gemensam egendom är ett hot mot välfärden och jämlikheten.

Vi behöver ge varje person de bästa tänkbara förutsättningarna att utvecklas. Vi behöver en sådan kvalitet i äldreomsorgen att var och en av oss kan se fram mot ålderns höst utan oro. För det behöver vi prioritera fler anställda framför skattesänkningar.

- Du ska kunna veta att läkaren som behandlar dig inte har några företagsekonomiska intressen, utan bara ditt bästa för ögonen.
- Du ska kunna veta att apoteket du går till inte försöker sälja på dig den medicin de har störst vinstmarginal på.
- Du ska veta att de du möter på äldreboenden och inom hemvården inte är där för att tjäna pengar på dig utan de är där för din skull.
- Du skall veta då du lämnar ditt barn på förskolan att förskolan inte snålar på personal och pedagogik, bara för att öka vinstmarginalerna i verksamheten
- Du skall veta att den skola ditt barn går i arbetar för samhällets och dina barns bästa, med kompetenta lärare, och att verksamheten inte bedrivs för att ge avkastning till ägare och riskkapitalbolag
- Det behövs en grundlig uppgörelse med hela det sätt att tänka regeringen har etablerat, där misstänksamhet mot den som hamnar i svårigheter är ledstjärnan. Vi behöver bygga samhället på förtroende mellan människor.

Men, den kommunala verksamheten måste skötas och utvecklas inom landsting och kommuner. Kvalité måste byggas ständigt, valfrihet och individualisering i verksamheten måste också kunna utvecklas, exempelvis inom äldrevården. Allt detta måste kunna göras inom det solidariska system vi haft och som vi vill utveckla. Stagnerar verksamheten förloras förtroendet och då finns risken att de liberala marknadsanpassade krafterna fortsätter att expandera. Med en ökande privatisering och utförsäljning av den svenska välfärdsmodellen, så kommer allt mer av skattemedel att hamna hos riskbolag och skatteparadis långt från Sverige.

Rösta röd-grönt i september 2010!!

söndag 18 april 2010

Klimatsmart politik i glebygdskommun


Torsdagen den 29 april så arrangerar Vänsterpartiet ett öppet möte på Babelsberg, för att diskutera miljöpolitik. Inbjuden är Jonas Sjöstedt, som suttit i EU-parlamentet i 11 år för V. Han har särskilt engagerat sig i miljöfrågor och har där en speciell kompetens. Till mötet kommer också Tomas Eklund från Sollefteå. Han är en engagerad fritidspolitiker som också har miljöfrågor som specialintresse. Från Härnösand kommer Christina Höj Larsen, som arbetar med miljöfrågor åt Härnösands kommun.

Alla som är intresserade av miljöfrågor, och hur man skall kunna föra en klimatsmart politik även i en glesbygds- och avflyttningskommun som Kramfors är varmt välkomna. Vi hoppas på givande och konkreta diskussioner.

Plats: Babelsberg
Tid: kl 18.30, torsdagen den 29 april

torsdag 8 april 2010

Billigt i Nyland

De fem dyraste Sverigevillorna finns i: ( pris i kronor )

1. Danderyd 6 000 000
2. Lidingö 5 800 000
3. Bromma 5 500 000
4. Mälarhöjden 5 500 000
5. Saltsjöbaden 5 400 000

De fem billigaste Sverigevillorna finns i:

1 Töreboda, Älgarås 345 000
2 Kramfors, Nyland 400 000
3 Degerfors, Åtorp 400 000
4 Degerfors, Svartå 450 000
5 Eksjö, Mariannelund 450 000

Så här ser det ut i landet, om man skall köpa en typisk sk Sverigevilla. Man kan få 15 villor i Nyland för 1 av samma snitt i Danderyd. Tänk så mycket mer det kan bli kvar i plånboken om man bosätter sig i vår kommun, i stället för att envisas med att bo i Stockholm. Jag tycker att detta borde vara ett bra argument för att flytta till vår kommun. Men, det är ju klart, man skall ha ett arbete också.....

Alltså, prio 1 för inflyttning till kommunen är att det finns en tydlig jobb-skapande policy, att det finns en aktiv rekrytering av företag och ett företagspositivt klimat. Gör det det? Hur pass företagsvänligt är Kramfors. Det finns en stor diskrepans mellan vad politiker tror om företagsvänlighet och vad företagarna tycker, där ligger vi tillsammans med Sollefteå och Härnösand, bland de sista i landet. Vi får hoppas att pågående omorganisationer inom företagsstödssektorn i kommunen ger ett bra resultat, att förutsättningar skapas så att företag inte bara kan startas, utan också överleva och växa till sig.

onsdag 7 april 2010

Minskat stöd till kommunerna!?

Alliansens finansminister Borg aviserar om minskande stöd till den kommunala sektorn 2011. Han menar att det går bra för landsting och kommuner, så bra kommer det att gå nästa år att det inte behövs mer pengar. Grunden för hans synpunkter är konjunkturinstitutets rapport, som dock bygger sina prognoser på att staten skulle fortsätta att stödja kommunsektorn under 2011. Men dras stödet in, så blir det fortsatt kris. Detta verkar Borg ha missat.
Vi kan med tillfredsställelse konstatera att Kramfors kommun gick med överskott under 2009 (obs röd-grön majoritet!!). Vi kan också konstatera att kommunen presterat överskott i sina finanser de senaste åren, trots svajiga statsbidrag från den borgerliga alliansens sida. Kommunen har klarat hotande underskott med omorganisationer, effektiviseringar, men också genom att minska antalet anställda. Det senare har inte varit bra, men nödvändigt pga de indragna statsbidragen.
För att säkra kommunsektorn framöver, så gäller en sak: byt regering i höstens riksdagsval, ge fortsatt stöd till kommunsektorn i tillräcklig omfattning, ett stöd för försvar av välfärden, ett stöd som hjälper landsting och kommuner att behålla sin arbetskraft, i stället för att behöva skicka ut fler i arbetslöshet och det som alliansen benämner som "utanförskap".