kommunal kollektivtrafik

Läste i Dagens Nyheter om en borgerligt styrd kommun söderut som infört gratis bussåkande under en period nu i vinter och om det starkt ökade bussåkandet som detta medfört. Utvärderingen lär väl inte vara klar, men man kan väl förmoda att antalet bilresor minskat i den kommunen till viss del. Tänker på min bussmotion i fullmäktige förra året. Jag yrkade där på att Kramfors borde pröva gratis kollektivtrafik i kommunen, för att minska på allt bilåkande som vi ägnar oss åt utefter Älvdalen. Kostnaden som då angavs var c:a 1,5 miljoner med nuvarande turtäthet, och motionen avvisades då fullmäktige ansåg att det var för dyrt.
Vi får nu snart en järnväg som snabbare kan ta oss ut i världen, och då behövs också bra anslutningar, dvs kollektiv busstrafik som tar oss till stationerna, så vi slipper köra bilen dit, eller bli skjutsade. Flera turer runt älven (Kramfors-Lunde-Lugnvik-Nyland-Bollsta och tvärtom), gratis eller till reducerat pris, skulle starkt bidra till minskat bilåkande och sänkta utsläpp av CO2 och vara attraktivt för de som vill flytta hit och för oss som bor här. Det kan vara värt några miljoner i den kommunala budgeten.

Landstingskrisen, fortsättning

Landstingets nuvarande tillstånd är inte resultatet av något som plötsligt har inträffat. Många års bristande styrning ligger bakom de nutida underskotten. Landstingsvärlden som helhet går med överskott. Detta gäller dock inte utflyttningslänen, med Västernorrland i spetsen, som uppvisar de största underskotten i landet. Den senaste tidens cirkus inom landstingsledningen är märklig. Underskotten har skenat och 2008 beslutades om ett sparpaket, som de facto Ö-vik och Sollefteå på den ena eller andra sättet lyckats klara av (eller dölja?). Sundsvall har diskuterat men inte i tid lyckats nå fram med sina besparingar. Den socialdemokratiska landstingsledningen med Ewa Söderberg i spetsen får kalla fötter och vidtar en del ogenomtänkta beslut. Avskedar landstingsdirektör och sjukhusdirektör i Sundsvall, tillsätter ny sjukhusdirektör och ny personalchef. Det blev också fel, med ökande kostnader som resultat. Pengarna flödar fritt. Konsulterna jublar.

För drygt 1 vecka sedan bedyras det av tunga socialdemokratiska partiföreträdare i länet att Söderberg har fortsatt förtroende. ”Jag var på vippen att avgå”, sa hon då. Denna vecka avgår hon. ”Ingen är mer än människa”.
Man får respektera hennes beslut, men landstingsskutan är på väg att sjunka, delvis beroende på flera felaktigt fattade beslut, och den politiska ledningens senfärdighet att få Sundsvall att arbeta fortare. Att i det läget lämna in (den förste som lämnar en sjunkande skuta bör inte vara kaptenen), känns tveksamt. Men, hon kanske var tvungen. Ena veckan partiets förtroende, nästa vecka sluta. Vad säger socialdemokraternas rep.skap? Under pågående valår?!

Landstingets nuvarande problematik grundar sig på flera års bristande politisk ledningsförmåga. Det går inte att bara skylla på negativ befolkningsutveckling, ekonomisk kris och borgerlig regering. Man har inte på något avgörande sätt lyckats komma tillrätta med den stora sjukhuskostymen, eller skapat trygghet och kompetens i primärvården. Man lever delvis kvar i den tid, då man kunde ta skattemedel för att starta och driva hälsohem.

Vilken är lösningen? Byta till en borgerlig allians i landstinget? Knappast, borgarnas privatiseringsiver hotar jämlikheten och den gemensamma välfärden. Alla partier bör dock självkritiskt granska sitt eget agerande i nuvarande situation. Hur ser beslutsstrukturen ut? Vilken uppbackning ger man till sina partiföreträdare? Är dessa villiga att lyssna? Vilken kompetens besitter man? Hur väl känner man verksamheten? Hur ser visionen ut?

Då det gäller förslag på vision, läs gärna mitt föregående inlägg.

Sjukvårdsfunderingar

Som landstingsanställd kan jag inte låta bli att ha lite synpunkter och funderingar kring vad som händer i landstinget. De ekonomiska villkoren för kommunal verksamhet, oavsett landsting eller vanlig primärkommun, har blivit avsevärt tuffare de senaste åren. Besparingar har följt verksamheten sedan början av 90-talet, men skenar nu sedan 2006. Det sammanfaller ju rätt väl med alliansens styre över Sverige och indragningar i statliga stöd till den kommunala sektorn. Sedan har Västernorrland också sina egna problem, med minskande befolkning, minskande skatteintäkter pga ekonomisk kris, och en långvarig skev struktur inom sjukvården som våra styrande och ledande tjänstemän varit obenägna att i tid korrigera. Därav den senaste tidens farsartade händelser på landstingsnivå.

Varför är det som det är? Kostymen är för stor, strukturen är fel, Sundsvall är för stort, och landstinget har alltför länge levt med föreställningen om att det skulle finnas 4 sjukhus i länet. Dvs orimligt mycket sjukhusvård. Samtidigt dras primärvården med stora vakanser och organisatoriska förändringar (sk förtätningar, servicepunkter och annat) som de facto gissar jag minskat på produktiviteten, och medfört ökat tryck på akutmottagningar och remissflod till specialisten, vilket i sin tur medför ramaskrin från klinikerna och motstånd då den slutna vården måste banta.

Vård skall bedrivas där människor bor

Grunden är att man måste utgå från befolkningens behov. Som kund i landstinget vill man ha snabb tillgång till en familjeläkare och vid behov också med lätthet kunna träffa en specialist. I dagsläget är det svårt att ha en egen distriktsläkare, man får tjata sig in ibland, och specialisterna finns på sjukhuset, där det allt som oftast är svårt att få tag på dom, dvs vården kännetecknas i för hög omfattning av svårtillgänglighet. Vi efterfrågar inte lokalytor och sjukhusbyggnader, utan det som efterfrågas är sjukvårdskontakter och behandlingar samt läkarkontakter inom rimlig tid och dessa borde i större utsträckning kunna erbjudas utanför sjukhuskolosserna.

Vision
1. Förstärkt primärvård, som ger lättillgänglig service där människorna bor.
2. Behåll åtminstone 2 sjukhus men Sollefteå förvandlas gradvis till ett närsjukhus (med i huvudsak medicin och kirurgi, men också andra specialistmottagningar)
3. För att minska trycket mot sjukhusen, och kompensera befolkningen för långa resor, förläggs mer av specialistmottagningsverksamheten ute nära befolkningen på ex större Vårdcentraler (eller i nära anslutning till dessa). Detta gör Vårdcentralerna vassare och intressantare som arbetsplatser och ökar också förmågan att på nära håll ge adekvat vård till befolkningen.

Destination Vänster

Hej!

Idag så startas denna blogg, som skall spegla lite politiska funderingar från Det Vackra Ådalen och Kramfors kommun med Höga Kusten. Mycket fina varunamn. Det senaste som kommunen med samverkansparter lanserar är Destination Höga Kusten.

Från Vänsterpartiet i Kramfors öppnar vi, som ett behövligt komplement, denna blogg med namnet Destination Vänster.

Så snart som det blir lite tid för ordning och reda så kommer analyserna, synpunkterna och visionerna utifrån ett vänsterperspektiv.

På återseende, Thomas