Landstingets nuvarande tillstånd är inte resultatet av något som plötsligt har inträffat. Många års bristande styrning ligger bakom de nutida underskotten. Landstingsvärlden som helhet går med överskott. Detta gäller dock inte utflyttningslänen, med Västernorrland i spetsen, som uppvisar de största underskotten i landet. Den senaste tidens cirkus inom landstingsledningen är märklig. Underskotten har skenat och 2008 beslutades om ett sparpaket, som de facto Ö-vik och Sollefteå på den ena eller andra sättet lyckats klara av (eller dölja?). Sundsvall har diskuterat men inte i tid lyckats nå fram med sina besparingar. Den socialdemokratiska landstingsledningen med Ewa Söderberg i spetsen får kalla fötter och vidtar en del ogenomtänkta beslut. Avskedar landstingsdirektör och sjukhusdirektör i Sundsvall, tillsätter ny sjukhusdirektör och ny personalchef. Det blev också fel, med ökande kostnader som resultat. Pengarna flödar fritt. Konsulterna jublar.
För drygt 1 vecka sedan bedyras det av tunga socialdemokratiska partiföreträdare i länet att Söderberg har fortsatt förtroende. ”Jag var på vippen att avgå”, sa hon då. Denna vecka avgår hon. ”Ingen är mer än människa”.
Man får respektera hennes beslut, men landstingsskutan är på väg att sjunka, delvis beroende på flera felaktigt fattade beslut, och den politiska ledningens senfärdighet att få Sundsvall att arbeta fortare. Att i det läget lämna in (den förste som lämnar en sjunkande skuta bör inte vara kaptenen), känns tveksamt. Men, hon kanske var tvungen. Ena veckan partiets förtroende, nästa vecka sluta. Vad säger socialdemokraternas rep.skap? Under pågående valår?!
Landstingets nuvarande problematik grundar sig på flera års bristande politisk ledningsförmåga. Det går inte att bara skylla på negativ befolkningsutveckling, ekonomisk kris och borgerlig regering. Man har inte på något avgörande sätt lyckats komma tillrätta med den stora sjukhuskostymen, eller skapat trygghet och kompetens i primärvården. Man lever delvis kvar i den tid, då man kunde ta skattemedel för att starta och driva hälsohem.
Vilken är lösningen? Byta till en borgerlig allians i landstinget? Knappast, borgarnas privatiseringsiver hotar jämlikheten och den gemensamma välfärden. Alla partier bör dock självkritiskt granska sitt eget agerande i nuvarande situation. Hur ser beslutsstrukturen ut? Vilken uppbackning ger man till sina partiföreträdare? Är dessa villiga att lyssna? Vilken kompetens besitter man? Hur väl känner man verksamheten? Hur ser visionen ut?
Då det gäller förslag på vision, läs gärna mitt föregående inlägg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar